Statusymbol och hållbarhet
Det kan vara så att medan du promenerar runt i Istanbul eller tittar på några kändisars Instagram-konton, kan ett guldtennis fånga din uppmärksamhet. För vissa är det mest förknippat med rapkultur, ett tecken på rikedom, eller helt enkelt ett modeuttalande.
Men för oss som arbetar inom medicinfältet är det inte bara ett juvel. Det är ett element med en lång och användbar historia.
Vid Lema Dental Clinic får vi ofta frågor från våra patienter: ”Är guld fortfarande ett rimligt alternativ eller har det blivit en sak av det förgångna?” Sanningen är att att placera guld i munnen är ett beslut som till stor del påverkas av två helt olika motiv, antingen biologiskt behov eller kulturellt uttryck.
Att titta på vetenskapen bakom glansen är det enda sättet att förstå varför guld har förblivit viktigt i årtusenden.
Den ”Mjuka” styrkan: En medicinsk synvinkel
Innan guld användes för sitt statusvärde, var det det ultimata tandläkarmaterialet. Anledningen är att det förmodligen är det mest ”tandvänliga” materialet vi kan hitta.
Professor Doktor Coşkun Yıldız använder ofta en jämförelse med en hammare och för att förklara guldets beteende: Dina tänder är som en hammare och en städ. Om du fortsätter att slå en trästäd (ditt naturliga tandsubstans) med en stålhamare (porslinskrona som är mycket hård), kommer träet slutligen att gå sönder och slitas ut.
Guld är motsatsen. Guldlegeringar för tandbruk har en ”slitningskoefficient” som är nästan densamma som tandskikt emalj. Det är tillräckligt starkt för att tåla tuggningens kraft, och samtidigt tillräckligt mjukt för att inte skada tanden som kommer i kontakt med det. Personer med kraftig bettstyrka eller som biter och gnisslar tänder (bruxism) kommer att märka att guld är mer som en stötdämpare än en slägga.
Den perfekta tätningen
En annan sak som äldre tandläkare särskilt älskar med guld är dess ”marginalintegritet”.
Arbetar med en krona tillsammans med Tandläkare Polen Akkılıç och hennes team, är det mycket viktigt att det mycket lilla utrymmet mellan tanden och kronan inte tillåter bakterier att komma in. Endast guld, som är en metall som kan deformeras. Denna egenskap hos guld kan användas för att polera dess yta så exakt mot tanden att bakterier helt enkelt inte kan komma in.
Tack vare digital scanning är nivån av precision för Zirconia och E-max-kronor här i Turkiet otroligt hög, men guld har varit standarden för ”perfekt passform” i över hundra år.
Den kulturella och statusfaktorn
Det är självklart att vi inte kan förbise det estetiska beslutet. Många kulturer från Centralasien till den amerikanska hip-hopkulturen har guldhål som ett medvetet uttryck för sin identitet.
- Rikedom & Status: I århundraden var det guldhål som utmärkte dem som hade råd med den lyxen att få tandvård. Bokstavligen, det var en investering du hade i huvudet.
- Mode: På senare tid har ”grills” (avtagbara täckningar) gett guldhål statusen som ett utbytbart tillbehör, likt ett armband eller ett halsband.
- Tradition: I delar av Östeuropa och Centralasien anses ett set guldhål fortfarande vara ett tecken på traditionell skönhet och styrka, alltså helt motsatsen till den ”osynliga” tandvården som föredras i väst.
Ändå, vid Lema Dental Clinic, har patientkulturen förändrats enormt. Numera är de flesta av våra patienter som kommer från utlandet till Turkiet inställda på att få en ”Hollywood Smile” — ett leende som ser naturligt ut, är ljust och vitt. I deras sinne är kompromissen mellan guld och den naturliga tanden att de önskar gulds hållbarhet men en perfekt naturlig tandlook. Därför har Zirconia ersatt guld på marknaden.
Guld vs. Moderna Material: Kompromissen
Undrade du vilket material som är bäst? Här är en kort jämförelse mellan guld och några moderna material som vi oftast kan hitta i vår klinik.
| Funktion | Dentalguldlegering | Zirconia (Hollywood Smile) | Porcelainslöjfa metall (PFM) |
| Estetik | Ganska dålig (Gult/Silvr färg) | Utmärkt (Naturlig transparens) | God (Men kan visa mörk metalllinje) |
| Hållbarhet | Extrem (Sällan spricker) | Väldigt hög (Hårdare än stål) | Hög (Men porslin kan flisas) |
| Biokompatibilitet | Hög (Bra för tandköttet) | Hög (Växtvävnad älskar det) | |
| Slitage på tänder | Låg (Skonsam mot motstående tänder) | Moderat (Hårdare än emalj) | Moderata till höga |
| Tandförberedelse | Minimal (Kräver mindre borrning) | Moderate | Betydande |
Slutsats: Är guld dött?
Inte helt. Vi ser fortfarande fall där guld är det bästa medicinska valet, särskilt för bakre molarer som ingen ser, eller för patienter med extremt begränsat vertikalt utrymme i munnen. Eftersom guld är en metall kan den göras mycket tunn utan att gå sönder. Porslin behöver volym för att överleva.
Men för de allra flesta av våra patienter är drömmen ett vitt leende. Moderna Zirconia erbjuder en hållbarhet som matchar guld utan kompromiss på estetiken.
FAQ: Vanliga frågor om GuldTänder
Nej. Du skulle aldrig använda rent 24-karat guld för en krona; det är för mjukt. Tandguld är en legering, oftast blandad med platina, palladium, silver, koppar och zink för att ge den styrka. En ”högnoble” legering innehåller minst 60% ädelmetaller.
Ja, högkvalitativt tandguld är mycket biokompatibelt. Det är icke-toxiskt och motstår korrosion. Faktum är att kroppen tolererar guld bättre än nästan alla andra metaller. Däremot kan billiga ”guldfärgade” legeringar innehålla nickel, vilket orsakar allergiska reaktioner hos många personer.
Inte om det görs korrekt. Eftersom guld passar så tätt, förseglar det faktiskt tanden bättre än många andra material. Men om du inte borstar och använder tandtråd kan tandstrukturen vid tandköttskanten fortfarande förfalla, oavsett materialet på kronan.
Nej. Blekningsgeler fungerar bara på naturlig emalj. Du kan inte ändra färgen på guld, porcelain eller zirconia när det är placerat. Om du vill ha ett vitt leende måste guldkronan tas bort och ersättas.
Priset varierar med den globala marknaden. Du betalar för materialets vikt av ädelmetaller (guld, platina, palladium) plus den högkvalitativa hantverkskunskapen som krävs för att gjuta och polera metallen. Ofta är en högkvalitativ Zirconia-krona i Turkiet mer prisvärd än en guldvariant.
- Knosp, H., Holliday, R. J., & Corti, C. W. (2003). Guld i tandvården: Legeringar, användning och prestanda. Gold Bulletin, 36(3), 93-102.
- Donovan, T. (2011). Hållbarhet för metall-keramiska och heltkeramiska restaureringar som är tandstödda: En systematisk översikt. Journal of Esthetic and Restorative Dentistry, 23(4), 226-236.
- Anusavice, K. J. (2012). Phillips’ Science of Dental Materials. Elsevier Health Sciences.
- Bergman, M., et al. (1980). Biologiska effekter av tandlegeringar. Svensk Tandläkartidning, 4(4), 143-151.
- Roberts, H. W., et al. (2009). Optiska egenskaper hos guldlegering och keramiska restorationsmaterial. Journal of Prosthetic Dentistry, 101(4), 277-286.
